Down under

Ja då va man här igen, under sträcket, under ytan.. Ja vad jag vill säga är att jag mår piss igen. Känner egentligen för att bara gråta så tårarna sprutar men tänker inte förstöra hela dagarna för detta. 

Fick reda på igår att en tjejkompis som har haft problem på barnfronten (flertalet missfall och försökt länge) nu väntar barn och är i v12. Inte för att jag vill att dom misslyckas men känner den där jävla avundsjukan, vill ju också lyckas någon gång. Vill också se ett växande barn på skärmen, ett hjärta som slår & ha en mage som växer! 

Känns just nu som om varenda jävel väntar barn och skriver ut sitt jävla lyckliga liv över allt. Eller så ska det pratas om barn 24/7.... ORKA!!! 

Har läst endel om IVF nu under det senast året och inser att det är rätt mycket som skrämmer mig. Många tankar som flyger runt i skallen.. 

❤Min bebis som alltid kommer vara bebis ❤