Vet helt enkelt inte vad jag ska göra snart. I sommar är det TRE år sen vi börja våran resa. Dvs att vi kunde haft en liten tvååring nu och ev en på G, om allt hade gått enligt planerna. Men nej, sitter här i stället och känner mig misslyckad. Känner emellanåt att jag vill skrika till alla som har barn att ni ska fan uppskatta det ni har och att ni kan få barn.
Min längtan blir bara större och större ju längre tiden går och samtidigt blir hålet i hjärtat större för varje misslyckad månad som går. Tänk om allt bara kunde fixa sig. Suck, vill inte leva såhär längre!!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar