Den evighetslånga väntan..

Ja så känns det, det ända man gör är att vänta & vänta & vänta & ja just det.... Vänta!! Åhhh kan dom inte skicka kallelsen nu!!!! Är så less på att vänta, vill bara att nått sak hända ju.. Suck!

Inga lyckliga inlägg just nu..

ProgesterAll

Nån som har testat detta? Beställde i alla fall hem denna kräm för några dar sen och smörjer morgon & kväll. Har märkt på senaste tiden att jag varit rätt nere, mått dåligt, blivit irriterad över precis allt, tappat lust och ork till allt. Så när jag börja söka på detta så fick jag fram progesteronbrist. Så nu tänkte jag testa detta tills krämen är slut eller tills vi får tid på Sahlgrenska. Vet inte om den hjälper än ( har bara använt i några dagar) men det börjat kännas lite bättre!? 

Har kommit på att när man sitter hör och väntar på svar så börjar man leta diverse diagnoser på sig själv. Kanske är pga att det känns som sjukvården emellanåt inte tar än på allvar!? I alla fall ska jag testa detta nu och se om det hjälper!

Lördag

Idag va en jobbig dag. Va hos sambons kusin på kalas. Va rätt mycket barnprat (dock ingen som fråga ang när vi "ska" ha, SKÖNT!) men i alla fall så tjöta Js kusin på sin kille ang förlovning men han tyckte väl att det finns annat att lägga pengar på först och så kom väl frågan upp när vi förlovade oss (vi blev tillsammans 12 Juli 2007) som är 24 december 2009 dvs vi va tillsammans 2år, 5månader & 12dagar innan vi förlovade oss. Jaja i alla fall till saken hör att Js kusin kläckte typ ur sig att det är typ inte på riktigt för ens man ska ha barn ihop. Näe jag menar vi vara ju bara vart tillsammans i 6 år, men det är väl inte på riktigt än ;-) suck! Onödiga kommentarer!!

Sen när vi skulle åka hem så skulle dom visa sin nyinköpta barnvagn. Svärmor sa nått om Åhhh ni kan ju kanske ta över den när ni ska ha, (nej tack vill köpa mina egna saker när eller om vi ska ha nån gång). Det fortsattas pratas barn. Så vi bestämde oss för att åka. Samma stund jag vände mig om efter sagt hej då, rann första tåren ner för kinden. Slutade inte gråta för ens ca 500m hemifrån.. Åhhh varför ska det va så himla jobbigt!?

Hur pallar man!?

Livet är så himla orättvist!! Vart jag än vänder och vrider mig just nu är barn högst upp på menyn. Fick frågan senast igår, inga barn än? När ska ni skaffa? Är det inte dax snart? Om 1,2år? Denna gången va tårarna inte långt borta. Mumla nått om vi får väl se.... Och sen fick jag vända mig och göra nått annat. 

Imorgon ska vi till sambons kusin (vars storasyster är gravid, v27..), hur kommer detta gå!? Tänk om dom börjar ställa frågor eller säger massa påståenden..? Åhhh har en sån himla ångest inför detta!!! 

Sen har tydligen Facebook exploderat och nu är det en barn/gravid sida med barn bilder/ gravidmagar över allt.... Livet suger rätt hårt just nu, please shoot me!?